St:Åby kyrka är en ödetskyrka, först gången jag var där tjärade jag tornet och tjänade pengar, nästa gång gifte jag mig med den fullkomligaste kvinna vår herre fått fram. När vi täckte om skeppet förliste Estonia och nu fick vi följa lekkamraten Nisse till sista vilan. Akten var fin och efterföljande gravöl var på något sätt befriande även om någon fattades. Lärdomen som vi får med oss är att ta vara på det vi har idag, och inte jaga vidare för det vi kanske kan få.Oron finns hela tiden, kan man ha så fina barn som vi fått? En pojk som finner sin lycka i Asien, en dotter som får ett jobb inom resebranchen i Tranås samtidigt som en familj byggs, och en liten tafsa som fått sitt eget ansvarsområde i det kalla norrland....För att inte nämna stor flickan som får som hon vill. Mor och jag kan luta oss bakåt och bara njuta kan bara hoppas att ni förstår hur mycket vi älskar er alla. Ni har gjort allt på egna ben vi har inte jagat för någon av er utan bara funnits där. Med i bland tveksamma stöd.
/Far mor och hunden
2 kommentarer:
Och jag älskar er. Jag kan inte med ord beskriva den tacksamhet jag känner för allt ni gjort för mig. Kram
Och jag älskar er! Tack för att ni alltid finns där, ni betyder mycket mer än ni någonsin anar!
Kram
Skicka en kommentar